♥ littleangelthoughts ♥

Hello people! Som livet har varit upptagen de senaste veckorna, med födelsedag, plugg, skolavslutning och diverse. Men tänkte bara lägga ut några av mina favoritbilder som jag tagit de senaste veckorna. Då det är lite bilder från Nyhem, min födelsedag och annat övrigt också! :)

 

 

 

Igår fick jag äntligen hämta min systemkamera och har nu satt mig in i att försöka lära mig allt som finns att veta om fotografering och etc! Systemkameran är en Sony a77 för undrande själar.

Här är förövrigt några bilder jag tagit. (Feedback mottages gärna!)

Kära pappa, kärlek är rätten att få älska nån av annan etnicitet.
Kära pappa, kärlek är rätten att få älska någon av samma kön!
Kära pappa, kärlek är rätten att få älska sig själv som människa
för att Åke trivs bättre som Ann-Christine.
Kära pappa, kärlek är rätten att få älska fritt och villkorslöst.
För kära pappa, en dag ska jag bli mor, och du blir morfar.
Kära pappa, att älska mina barn kommer vara min största värdering i livet.
Kära pappa, mina barn kommer aldrig vara "äckliga".
Kära pappa, min dotter kanske kommer en dag till mig och med orden
"Jag föll för hur hon log mot mig, som om hon var gudinnan av skönhet själv."
Kära pappa, min son kanske kommer en dag och
förklarar att han skulle må bättre som Lovisa än Lukas.
Kära pappa, mina barn kanske finner kärleken utanför Europa,
och jag kommer överväldigas av glädje, för de är lyckliga!
Kära pappa, mina barn kommer vara mer än jag någonsin önskat mig.
Kära pappa, mina barn kommer alltid vara bra nog.
Kära pappa, jag kommer aldrig ge nån rätten att släcka lågan i deras hjärtan.
Kära pappa, mina barn kommer alltid vara min största stolthet.
Kära pappa, kärlek kommer aldrig handla om makt eller pengar,
för det är inte kärlek, för kärlek begär inget sådant.
Kära pappa, jag kommer slåss för mina barns rättigheter,
för kärlek ska man inte skämmas för, kärlek har inte regler eller normer.
Kära pappa, för kärlek kan inte bli stoppat, det är så mycket starkare än allt.
Kära pappa, för Pride betyder stolthet och alla har rätt att få känna det,
för hjärtat älskar längre än vad dina bittra ögon någonsin kommer nå.

 

Hejsan bloggishen! Sommaren är snart här, och förhoppningsvis nu så har jag äntligen börjat komma på rätt väg igen efter ett klurigt skolår, det har funnits heelt fantastiska stunder men också totalt outhärdliga stunder också! Det har varit ett av de tuffaste åren hittills, men jag har fixat det! (vilket jag då hör i Robins röst uttala om den enorma inre styrka jag har.) Då är det kanske viktigt för folk som bl a Robin att förstå att det kanske inte hade gått utan ett enormt stöd som hans och många andras! :)

 

Anyways, om drygt 3 veckor är det min födelsedag och då ska jag äntligen få en systemkamera som har varit så efterlängtat i mitt liv att ha! Så för ni som kollar in här, ni vet vad att förvänta er! Känner förövrigt att förväntningarna inför min födelsedag är rätt höga över hur firandet kommer fortgå! Men det kommer nog bli kul, jag är taggad över att få umgås med vänner! 

 

På tal om min titel (på tal om nåt), den låten har varit lite av min 24/7-låt de senaste dagarna! Låten heter U.N.I och är utav Ed Sheeran. Det är endast i Spotify-versionen som just bl a den versen finns med, otroligt fin låt i övrigt. Sen anses väl den passa mig då jag mitt första förhållande tog slut nyligen tog slut! Dock att vi gick isär som vänner! Men här har ni låten, tipsar er att lyssna på den! :)

 

 

Annars har jag inte så mycket mer att säga än vad jag sagt, troligtvis hörs vi snart igen!

Puss och kram sötisar, ha det så himla bäst tills nästa gång!♥

FUCK allt!

FUCK you!

FUCK mig!

FUCK tårar!

FUCK ångest!

FUCK sömnlösa nätter!

FUCK att veta att man är "märklig"

FUCK "good girl image"

FUCK att supa ner sig!

FUCK skära upp hela sin kropp!

FUCK att vakna upp i sitt eget blod!

FUCK kärlek!

FUCK att ligga förstörd och ynklig i sina underkläder!

FUCK att inte bli tagen på allvar!

FUCK självmordstankar!

FUCK skäggiga folk, FUCK them!

FUCK känslan av att folk bara är med dig för: "åh stackars ensamma henne"

FUCK tredjehjul!

FUCK sitta uppe hela nätterna för folks skull!

FUCK aldrig få den tjänsten återgäldad!

FUCK att behöva vara stark!

FUCK att känna sig svag!

FUCK att vara den fulaste och mest dumma i huvet av alla ens vänner!

FUCK denna dikten!

FUCK all jävla musik!

FUCK frustration!

FUCK självhat!

FUCK att du triggade igång det!

FUCK att jag aldrig kommer vara någons första val!

FUCK att jag önskar jag var det!

FUCK att jag vill ge bort mig själv till temporär kärlek!

FUCK att jag vill "FUCK"

FUCK att jag lyssnar på FUCK you!

FUCK att jag är så satans jävla hemsk!

FUCK att jag är jag, FUCK!

FUCK att jag inte blev den dotter lr syster nån verkligen vill ha!

FUCK att känna sig ensam!

FUCK låtsas som att saker är okej!

FUCK att jag lät min kompis kasta mitt blad!

FUCK att jag vill skada mig igen, och igen! 

FUCK att sakna sin bästa kompis!

FUCK avundsjuka!

FUCK att jag inte vet vad jag ska skriva mer!

FUCK att jag skrivit det jag skrivit redan!

FUCK skolan, FUCK att jag måste tillbaka!

FUCK allas prat om ett "lyckligt slut"

FUCK kyrkan!

FUCK Gud, på riktigt.. FUCK Gud!

FUCK att behöva tvinga sig själv duscha, äta, leva.

FUCK att dö ska vara så komplicerat och svårt!

FUCK att jag inte kan sluta tänka på våran stora kökskniv!

FUCK att vara trött!

FUCK ett stökigt rum!

FUCK min dåliga psykolog!

FUCK att bli friskförklarad!

FUCK att känna sig som ett ruttnande lik på insidan!

FUCK denna bloggen!

FUCK att du dog och jag fortfarande sörjer!

FUCK att jag inte tog vara på de sista åren!

FUCK känna skam!

FUCK hela livet!

FUCK vara nervös hela tiden!

FUCK att vara rädd hela tiden!

FUCK att vara ett "trauma-offer"

FUCK att bli och blivit uttnyttjad!

FUCK på ett lr annat sätt!

FUCK känslan av att det är det enda man duger till!

FUCK att allt blev såhär!

FUCK dåliga löften från vänner!

FUCK förhoppningarna folk ger en!

FUCK allt känns så satans jobbigt!

FUCK att jag fått nog!

FUCK, bara FUCK!

 

 

Nämen vad var det nu? 2 månader sen jag uppdaterade?

Anyways, de som väntar på något gott väntar aldrig för länge right? 

 

Kan ju börja med att berätta att mitt hår växt ytterliggare 2cm sen sist, aha, mhm, intressant, lr hur? 

Så jag vet inte hur resten av omvärlden haft det, men jag har haft det ofantligt jobbigt de senaste månaderna, mer lr mindre kan jag väl säga att de mer officiellt bara började brista för mig efter att min farfar dog i slutet av september! Min farfar var någon som präglade praktiskt taget den större delen av min uppväxt från det att jag föddes till det att vi flyttade när jag var 9-10 år. Sen när jag flyttade hit till Mullsjö, så började jag bry mig mindre med åren att vilja besöka honom tills jag inte träffade honom om inte nödvändigt, och alla telefonsamtal blev som en tyngd för alla, vi orkade inte, jag orkade inte och jag utvecklade någon sorts irritation mot honom som blev till en skuld efter hans bortgång. Vilket jag fått behöva hantera en del, samt sorgen efter hans död.

 

Mitt i allt det så har allt annat varit kaos också, skola, tron/kyrkan, familjen självklart, och att hålla sig själv välmående fysiskt med sömn och mat. Det har gått neråt och ännu mer neråt, men även under denna perioden så har jag fått vara med om så mycket bra, och fått sådant stöd/hjälp! Saker som har fått mig gå framåt i livet, och jag är så tacksam för att jag fått vara med om de glädjestunder som jag har! Det är de små sakerna i livet som fått mig förstå varför man fortsätter gå när benen vill ge vika och hjärtat nästan ger upp i sina slag för att leva.

 

Så till er som känner som jag gjort, att ni bara velat ge upp på allt, på livet, för det har jag, jag har velat att bara få somna och inte behöva vakna upp igen, jag har velat dö. För er som känt så, av min erfarenhet från denna period så har jag gjort en lista över varför det är bättre att leva vidare trots svårigheter. Än att välja att vilja dö:

 

• Att bli/vara kär i någon och ha det besvarat
• FJÄRILAR I MAGEN
• Att sitta uppe och snacka med någon du gillar natten lång, och veta att du kommer få ångra det sedan för att du ska upp vid 6-7 och åka till skolan, men inte bry sig alls, för i den stunden känns allt så perfekt.
• Sitta och vara osocialt social med någon i flera timmar och bara få vara, med en någon.
• Filmkvällar
• KRAMAR!!
• Nattpromenader, själv lr med någon
• Bli bjuden på hemmagjorda köttbullar 
• Kladdkaka
• Finna ny helt awesome musik
• Flumma och fjanta runt med kompisar
• De roliga sekunderna Snapchat bjuder en på x antal gånger per dag!
• Oplanerade resor till ställen, som t ex Skövde! 
• Lyssna in folks underbara skratt lr dialekter
• Shoppa nya välbehövda kläder!
• Donkenmat eller annat gott skräp!
• Djupa samtal, och väldigt flummiga samtal
• Dansa runt och sjunga i pyjamas halva dagen
• Träffa mäniskor du inte träffat på länge
• Få massage 
• Få sova bort halva dagen för en gångs skull
• Hemmaspa-dagar
• Nystädat rum (även om processen känns hemsk)
• Få höra att du är vacker, även när du känner dig lika fin som Satans avföring.
• Få nya smeknamn som du bara inte kan avsky! Som Carrol!
• Höra orden "Jag tycker om dig" 
• Mättisdagar
• Slappdagar
• RISOTTO, massa risotto!
• CHOKLAD
• Serie-maraton
• Sjunga karaoke
• VINES
• Vänliga främlingar 
• Coca cola och godis
• SÖTA SMS lr meddelanden
• Få höra att man är uppskattad
• Ha dagar när man mår riktigt bra och känner sig sjukt snygg/vacker/söt
• Vara med om knasigheter som kommer bli till bra minnen en dag
• HELA GREJEN MED ATT VARA NYKÄR OCH HELT SOCKERSÖT MED NÅGON (fortfarande
• Skratta genom tårarna med någon
• Skratta tills glädjetårarna sprutar och magen värker
• Känna luften i lungorna och om ens för en sekund se varför, trots allting, varför livet är värt att leva, om just bara för den sekunden se det vackra och det underbara som livet faktiskt har att ge.

 

Vet ni att nattsudd är en synonym för svira lr typ festa?

Undrar hur han kunde veta att jag var ett sådant party animal..? 

 

Hej förövrigt, sötnosar, hur mås det med er? Jag kan säga att jag just nu är hungrig och trött, inte förvånansvärt med tanke på att klockan snart är halv fyra på morgonen! :)

 

Igår, idag, ikväll, någonting så var det invigning av Tonårsrummet i kyrkan och ja, det var rätt trevligt! Jag och Fanny hade bakat muffins till detta ärofyllda event och låt mig säga, de var perfekta! Fick bra kritik trots deras simpelhet! 

 

Sen så mystisk som jag var förra gången om att jag hade en hemlighet/överraskning, well here it is! (Trots att alla vet om den redan, vid detta laget i alla fall) 

Sitter här och försöker förstå hur dagarna gick från juni till augusti på ett ögonblick! Ärligt talat så har jag inte varit värst ledig under sommaren. Det var Nyhem första veckan, sedan sommarjobb i 4.5v framåt, strax efter det så åkte jag på läger och nu är det idag den 15 augusti! 

 

Skolan börjar för mig nu på onsdag och ärligt talat så känner jag mig varken taggad lr otaggad, bara neutral eller ja lite smått likgilltig! I vilket fall så har jag för de mesta köpt in allting nu, som ryggsäck, pennor, ja allt sådant krimskrams! Sen är jag otroligt taggad inför torsdagen, men ja, varför är frågan ni ställer er och då säger jag bara: A girl gotta have her secrets! ;)

 

I vilket fall, blev dropboxad masa bilder från lägret idag och tänkte jag skulle visa bilderna på mig, haha! Så ni får en insikt på hur vacker jag var, haha! 

 

Tänkte först säga: "Ursäkta min få kära läsare för att jag inte uppdaterat på typ 30 år", men insåg att "men varför ska jag göra det? Jag har ju rätten att inte alltid palla med att sätta mig framför en dator och skriva om mitt liv." Fast nu är jag här som sagt! 

 

Som titeln säger: Livets berg- och dalbana genom sol och regn! Så är det exakt såhär som det varit för mig det senaste och som jag tror det har varit för alla! Jag har haft de jobbigaste 2 månaderna i mitt liv, men också de viktigaste, jag har öppnat upp mig om så mycket som jag aldrig trodde jag skulle berätta för någon människa och det har tagit sin kraft! Mycket av de sakerna jag tvingat mig själv att minnas, det har rubbat min självbild och min bild på "Hur ser de runt omkring mig på mig?". Mycket av alla dessa saker, samtidigt som jag för en dryg månad sen fick reda på att jag led av järnbrist (därav min trötthet) har verkligen tagit ut sin lott på mig och jag har bara känt hur jag kollapsat ihop, samtidigt som jag ska ha klarat av skolan och kyrka med ett leende på läpparna. 

 

Jag tänker erkänna, det har tagit mig till en punkt där jag gjort saker jag inte är stolt över, men samtidigt så väljer jag att lägga det bakom mig.. I vilket fall, jag har upplevt mycket av de här dåliga känslorna och de har fått mig att snöra in mig på helt fel tankespår, vilket har lett till att jag börjat uppleva ångest, panikångest samt djupare depression i allmänhet, så jag har inte riktigt kunnat klara av skolan, jag har skolkat och bara vägrat gå upp ur sängen de flesta dagar. Men det här har även fått mig att konfrontera en del saker, varav min pappa, det gick inte så bra, för där och då fick jag svar på det jag länge befarat skulle vara sant! 

 

Men i och med allt detta så har även min relation till en del människor vuxit, medan andra jag börjat betvivla lite. För jag har som sagt konfronterat och jag har varit ärlig och sagt som det är till människor, vilket har lett till samtal, 90% som varit bra, 10% som inte varit det. Jag har fått en djupare bild av människor runt omkring mig och de har förhoppningsvis fått det av mig också!

 

Men som sagt så har jag inte bara haft regniga dagar i livet, jag har haft riktigt soliga också! Jag har fått uppleva sådana stunder av glädje och skratt med människor, för första gången på år så fick jag en fantastisk födelsedag som jag inte lär glömma i första taget! Igår käkade jag pizza med en av de människor jag älskar mest på jorden, min bästa kompis och de samtalen vi hade var något jag aldrig riktigt trodde vi skulle ha, men vi hade de och det var så givande, framför allt för mig! De människor i mitt liv har varit till ett sådant stöd genom de de varit, bara genom en kram, eller ett leende, genom några fina ord, genom allt! Jag är otroligt välsignad som fått ha dessa människor där för mig, mitt i stormen! 

 

De senaste månaderna framför allt, det har varit massa tårar, det har varit skratt emellanåt, det har varit slag men det har också varit kramar. Jag är fortfarande mitt uppe i stormen, men jag känner att jag börjat få upp ögonen igen för det mer ljusa i livet och jag har en lång väg kvar, eller ja den kommer nog aldrig ta slut. Men det är som en vis ung man sa till mig: Vi är 100% skyldiga till våran egen attityd. Det ÄR svårt, det har varit svårt för mig också, att försöka vara optimistisk när allt i dig säger åt dig att bara ge upp, när ångest fyllt hela dig med vedevärdiga tankar.

 

Men för de som har det bäver och mer än så, våga vända er till någon, våga be om hjälp, våga släppa in de folk som vill dig väl, de kommer vara svårt men sen kommer du göra som jag en dag. Du kommer titta tillbaka på den tiden av storm och se det du inte såg just då och du kommer växa utifrån det. Jag har fallit och jag är påväg att resa mig upp igen, men det är som en text jag läste på internet sa: "Fall seven times, stand up eight". Vi har alla ärr och skador från de inre krig vi utkämpar, några har fysiska, andra har mentala och vissa, de har båda två. Livet är värt att leva, ta det från en människa som vet hur det är att vara i ett levande helvete där död kan kännas som den enda utvägen men som hittade ut, för när du väl hittar den där ljuspunkten, då förstår vad det är som gör att människor väljer att stanna kvar, lycka är något man måste kämpa för, det kommer inte helt naturligt och det stannar aldrig helt av sig självt, livet är en kamp mellan gott och ont, mellan kärlek och hat, mellan saker som uppbygger dig eller river ner dig.

Tricket är att våga: våga vara dig själv, våga känna vad schön det är du känner, våga känna att det är okej att misslyckas, där okej att inte alltid vara stark, det är okej att trilla, sålänge du inte ger upp. Men våga vara glad, våga vara arg, våga skratta så att magen gör ont, våga gråta tills du inte kan gråta mer. Alla gör vi bra och dåliga val i livet, så våga vara mänsklig, våga vara DU. Du är fantastiskt som den du är, det finns en anledning till varför vi människor är skapta olika, om alla var lika, vad skulle vi då lära oss av i livet? Vi är vad vi är och vi är vackra och älskade på grund av det, du är älskad för att du är du, så kör på det, kör på din egen stil, på din känsla och allt vad du är och känner, det är okej, du ÄR någon, skit i den förbannade stela svenska stereotypen eller jantelags-personen som samhället försökt lära oss att vara med alla normer och skit. Våga vara lycklig med den du är, våga lev fullt ut, för världen och människor skulle inte vara densamme utan dig, vi alla formar den här världen och människorna runt omkring på något sätt, vare sig vi vill eller inte. Det är enklare än vad du tror att lämna avtryck i folks liv, du är betydelsefull, glöm aldrig någonsin det. 

 

Så vem du än är, kom ihåg att JAG, jag älskar dig och jag vill aldrig någonsin förlora dig. ♥

Hej folket, så vad har hänt det senaste då? Nja, inte så mycket direkt? Haft en himla bunt av Nationella Proven, de har gått relativt bra får jag väl påstå! I övrigt så är jag otroligt trött, alltså generellt trött och jag har varit det ett tag, så jag funderar på att kolla upp det, speciellt då jag vart tröttare och haft mer "blodsockerfall" typ de senaste, sen har det varit lite mer faktorer också! Men, så jag tänkte be pappa ringa läkaren och se om de kan ta lite prover på mig, t ex Diabetes och när jag ändå håller på, kolla laktos då jag ofta känner mig "Blargh" i magen när jag dricker det!

 

Det sura med att ha varit så trött är att jag inte orkat någonting, samtidigt som jag haft ont i kroppen, t ex ryggen och även min handled (vid ansträngning). Samt at jag just nu dragit på mig en förkylning, vilket förvärrat en del saker och hela min hörselgång ner till käken gör ont också! Så känner mig lite som en levande zombie, haha! Men det blir nog bättre snart får vi hoppas! Men man känner sig elak för att man inte orkar någonting!

 

Som t ex kyrkan, jag orkar knappt inte gå dit och vara med, men jag gör det, för det känns som det förväntas av mig liksom. När jag var påväg hem en fredag för kanske 2-3v sen då jag verkligen kände att jag inte pallade så blev jag övertalad att stanna kvar. Förvisso så förstår jag att personen i fråga bara gjorde det för att vara snäll, men det hjälpte inte direkt mig, inte just då, det kändes bara jobbigt liksom och jag satt ju bara och vred och vände mig i soffan i 2h.. 

 

Sen så skolan, jag har knappt kommit upp ur sängen och försovit mig hur mycket som helst och jag avskyr det, för jag vill ändå försöka så gott jag kan i skolan, men jag har inte kraften.. 

 

Sen har det ju varit mycket psykiskt i mitt liv som jag behövt och kommer behöva ta hand om nu framöver ett tag. Sen som alltid så jobbar jag ju med mig själv, men det är en av de mer jobbigare sakerna, men det är nödvändigt att arbeta med det med, eller hur? Sen så kan jag ju ge er en liten teaser om att jag börjat ett rätt stort skrivprojekt, började idag, så vi får se hur lång tid det tar att färdigställa detta! 

 

Men det var en liten uppdate, men nu måste jag sova, om jag ska palla med skolan i morgon! Så godnatt kära ni!